Jag har upptäckt ett mönster.
Alla mina killkompisar är lillsyskon, precis som jag.
De flesta av mina bra tjejkompisar har ingen pappa, precis som jag.
Alla mina pojkvänner var/är storebröder. Jag har en storebror.
Det är ingen slump. Jag tror att man passar ihop med bara en viss typ av människor. Man kan inte gå ihop med alla.
Är man minstingen är man lite barnslig och då har man kul med andra barnsliga killar. Har man ingen pappa har man förmodligen mognat på ett annat sätt och blir lite ödmjukare (kan man bli av andra saker också naturligtvis). Trivs jag bra med någon har jag alltid fått reda på i efterhand om papporna.
Min storebror har alltid varit lite av en förebild som jag aldrig kommit nära. Därför söker jag liknande egenskaper i killarna. Jag har även sett mönster på att storasystrar är ihop med lillebröder och tvärtom.
Det är mycket intressant det där tycker jag. Om man kartlade mönstret skulle det kanske bli lättare att hitta vänner. Man skulle kunna ja en Match.com fast för vänner :)
Tack för igår söta du. gick jag på för hårt när jag sa så om bror? får lite smärta när jag läser detta. Du är bäst!
ReplyDelete